Senaste inläggen

Av Agnes Lundgren - 28 maj 2010 18:52

Nu flyttar jag bloggen till


www.lillaskruttet.wordpress.com


Jag gör det inte för att jag direkt vantrivs här men jag måste kunna blogga från mobilen och wordpress hade en sån tjusig och enkel app till iPhone.


Häng på!

Av Agnes Lundgren - 24 maj 2010 11:26

Sådär ja. Då har jag varit på Veda lila och handlat diverse ayurvediska preparat som förhoppningsvis ska hjälpa mig i kampen mot allergi och stress.

Dessutom lyxade jag till det med lite rosenvatten och så blev det Neemolja och Ghee till Johan.


Nu borde jag väm ägna mig åt pranayama eller nåt men istället blev det mediabrus på centralen. Bra där.


Lite mammaångest:

I förrgår var jag och Lova på Bandängen och tittade på djur, lekte med främmande människor och lunchade i solen.

Plötsligt blir Lova jättekissnödig. Egentligen bra timing eftersom jag var kissnödig, Tyra hade en blöt blöja och Johan snart skulle möta oss i Högdalen.

Eftersom parkleken var stängd packade jag ihop oss och började gå mot Högdalen.

Lova slutade med vagn när snön smälte så vi strosade utmed ängen och titade på maskrosor och hundar. Eftersom alla behöver en toalett så skyndar jagLova litegran.

Rätt som det är får hon för sig att hon ska titta på lammen igen och kastar sig således ner på marken och skriker.

Jag förklarar att vi kan gå tillbaka sen, efter att vi har kissat. Det duger i två sekunder. Sen kastar hon sig ner på marken igen. Lova skriker, jag försöker prata lugnande och Tyra bökar i sjalen.

Inför världens publik får jag sen släpa Lova i armen hela vägen till Högdalen (ca 200 meter). Hon skriker oavbrutet och försöker springa ifrån mig, tillbaka till lammen.

Det bästa hade väl varit om vi kunnat titta på lammen igen innan vi gick men hon kom på det när vi var halvvägs och jag kände att det kanske är okej för en (nästan) 3-åring att kissa på sig men om jag hade gjort det hade det inbte varit lika lätt att ursäkta med ett litet "äsch, jag slutade nyss med blöja". Lova har förresten varit torr i nästan ett år nu.

Tack du snälla skitgubbe som påpekade att Lova verkade trött. Jag behövde verkligen den tilrättavisningen.

Ja, ja. Vi kom fram till ett café där vi kunde låna en toalett och alla fick uträtta sina behov. Lova fick sin smörgås och sin mjölk, jag fick mitt vatten och Tyra fick sitt bröst.

När Johan kom så frågade han efter en stund vad som hade hänt med Lovas arm för brevid alla skrapsår (hon ramlar rätt mycket nu, knäna är bara plåster kors och tvärs) syntes ett präktigt blåmärke.

Det var min tumme.

Jag hade alltså, mitt i all stress och gråt och värme lyckats hålla Lova så hårt att hon fått ett blåmärke. Just då ville jag skjuta mig själv i huvudet och komma till den plats i helvetet där dåliga föräldrar får sina straff.

Jag tänkte att jag borde ha kissat på mig istället.

Då tittar Lova på mig med sina stora, vackra, visa, uråldriga ögon och säger: "det gör inget, mamma. Jag bara skrek och skrek."

Visst, vrid om dolken lite till. Hon är ju helt fantastisk. Vilket helvete det måste ha varit för henne att gå de där 200 meterna utan att riktigt fatta varför det var så bråttom.

Ett barn har inte det tidsbegreppet. Jag ställde för höga krav på min prinsessa och ingenting blev bra.

Nästa gång tittar vi på lammen en gång till.


När vio kom hem ramlade Lova på gården och skrapade upp knät ännu mer och slog dessutom i kinden så nu ringer väl lekisfröken socialen, kan jag tänka mig...


Så, det var ett litet smakprov på en av mina sämsta mammastunder.

Nästa gång får jag väl skriva ner när jag är som bäst så att det väger upp lite.


Av Agnes Lundgren - 21 maj 2010 17:11

Jag är inte gjord för barnvagnar.

Jag blir tokig av att försöka få logistiken att funka. Nej, nu blir det bärsjal för hela slanten. Ryggen får säga vad den vill.

Av Agnes Lundgren - 20 maj 2010 19:18

BVC idag alltså. Körde dubbelvagnen för tredje dagen i rad med lyckat resultat. Det är fortfarande knepigt att trösta Tyra i vagnen men det går bättre och bättre.

Sjalen vinner fortfarande överlägset men det är skönt att ge rygg och ben en paus ibland.

Barnen fick klart godkänt, Tyra väger 7 kilo nu. Hon har alltså dubblat sin vikt sedan födseln.

Vi pratade vaccin och vi vägrar fortfarande vaccinera. Skönt att de kan så mycket på Familjehälsan. Det är liksom inget konstigt att man inte vill vaccinera eller ge d-droppar. D-droppar behöver man tillsätta om man antingen har rikitis-benägenhet eller är vegetarian och bor i en källare utan fönster och aldrig går ut...

Vaccin tror jag inte att någon egentligen behöver så länge man är observant och tar symptom på allvar.

Kan varmt rekommendera att googla "Think twice" på ämnet och att läsa "Små råd till unga föräldrar" och "Föräldrar och barn", båda från FALK förlag. I den förstnämnda beskrivs de vanliga barnsjukdomarna ingående.


Sköterskan tyckte att Lova var så försigkommen och verkade nöjd med hur vi

gjorde hemma. Inte utan att man får ryckningar i stoltnerven...


Hemma ramlade Lova och skrapade magen, knäet och armarna. Stackarn. Hon har aldrig slagit sig så illa förr (om man undantar nyårsafton när en flisa av tanden rök i badkaret. Halkmatta till mormor!). Plåster på knät och frysta hallon i munnen.

Det gjorde ont på mig också...


Sen ritade Lova på halva sig när jag lagade mat. Mycket tjusigt.


Vidare har jag lämnat den hemska dieten bakom mig efter ett besök hos en ayurvedaläkare där jag fick en annan, betydligt trevligare, sattvisk diet och även en medicin. På måndag ska jag till Veda Lila på Barnhusgatan och shoppa loss.


Över och ut, ut i naturen! Välsignade väder!

Av Agnes Lundgren - 18 maj 2010 17:32

Alltså, jag älskar Skansen. Jag blir som ett mycket litet barn när jag får gå dit och överväger starkt ett årskort så att jag kan gå dit varje dag.

Jag vill bo på Skansen.


Idag var vi på Skansen.

Vi var 11 stycken vuxnaoch barn i en enda röra. Det var kusiner, sysslingar, farmor/mormor, faster, någons farfar, småsyskon och en farmor till.

Jag tror att jag hade mest kul.


Jag ringer dagis under frukosten  och meddelar att vi tar ledigt. Lova är rätt gnällig och har hostat inatt igen så jag har lite onda aningar men ler brett och tänker på fäbodar.

Ute är himlen stålgrå och sådär regntung. Fäbodar, Agnes, fäbodar!

Jag klär både mig och barnen i långärmat (Lova har i fyra dagar i sträck gått i yllebyxor och dubbla ulltröjor från Näva. Jag lyckades förhandla mig till ett byte av trosor igår och ett bad i förrgår, men det är också allt. Yllebarn.) och packar regnkläder och ullfiltar. Fäbodarna hägrar så vem bryr sig om lite regn?

9.35 kör jag ut genom dörren med två skrikande barn och ett lite ansträngt leende på läpparna.

Så fort vi har börjat rulla somnar Tyra och Lova blir glad. Tack, gud.

Tunnelbanan är varm. Lova klär av sig kofta, mössa och halsduk. Så småningom även skorna. Jag svettas redan. Tyra fortsätter att sova tlls vi kommer till Slussen.

10.45 tar vi färjan från Slussen. Jag ammar Tyra som för ovanlighetens skull åker vagn. Dubbelvagnen är helt galet lättkörd! Jag cruisar förbi en hel rad lyxvagnar och skrattar högt inombords.

Ammar på färjan, Lova tittar på vattnet med farmor.

Vi kommer fram till Skansen och kommer preciiis in genom biljettluckan. Inte helt handikappanpassat direkt. Blöjbyte och toalettbesök.

Handikapphissen var trasig så Agnes Hulken Lundgren fick ta rampen istället. Sen blev jag Bruce Banner igen och bjöd Lova och kusin på karuselltur medan Lovas lillkusin åt och Tyra sov.

Första backen upp mot Bollnästorget (Hulken igen) bjöd på en fin överraskning. Ett gäng italienska turister var helt ivägen och när jag skrikit "scuza" åt dem och lyckats klämma mig förbi sa det PANG!

Jag tittade väldigt argt på turisterna tills jag insåg att det var jag som sagt pang. Vagnen rättare sagt. Ena bakhjolet för att vara exakt. Total punktering.

Det var bara att fortsätta, inte tänkte jag låta en liten ynka punka stoppa mig inte!

Det blev mördarvarmt. Alla svettades ihjäl och såg ut som om de ville hem. Fäbodar för bövelen! Älgar!

Det gick bra, vi åt uppe på Solliden (bjudlunch! Bästa bästa!) och alla barn fick glass utom bröstbarnen och Lova. Hon såg lite besviken ut tills jag tog med henne in och hon fick välja precis vilken frukt hon ville. Tänk att en mandarin kan göra ett barn så lyckligt.

13.30, de andra går till lill-Skansen medan jag byter blöja och ammar.

Efter lill-Skansen misslyckas vi med att se några andra djur än vildsvin och visent innan jag får reda på att ponnyridningen bara har öppet 45 minuter till. Här finns ingen tid att förlora. Lova har pratat om att få rida på Alfons i ett helt år. Skulle vi missa det idag skulle det inte bli ett dugg kul att vara mamma...

Jag uppviglar de andra barnen lite snyggt, ler urskuldande mot de vuxna och styr bestämt kosan mot klocktornet.

Alfons vilade men det fanns två andra vackra ponnyer (heter det faktiskt trots att det låter fult) där: Ceder och Trojh.

Lova får på sig en hjälm och sätter sig tillrätta i sadeln på Ceder. De andra hinner ikapp oss och vi blir lovade en ridtur för varje tindrande unge.

När Lova ridit klart visar det sig att ett av de andra barnen (en syssling, tror jag) har ångrat sig och inte alls vill rida. Vad händer? Jo, Lova får hennes biljett! Lyckan är total!

Hon sitter så stolt och rak och fin i sadeln och ropar "här kommer jag ridandes" när varvet är slut.

Synd att jag är så allergisk och fattig, annars hade ridning kunnat bli Lovas grej, tror jag.

15.00, alla andra vuxna har tröttnat så vi går och kissar innan vi går tillbaka till färjan. Tyra? Hon sover.

15.30 missar vi färjan. Jag byter blöja och bråkar lite med Lova om skorna. (Pilla med spännena eller ge fan i?)

15.45 färjan avgår mot Slussen. Jag ammar och Lova äter macka.

Jag bestämmer mig för att gå till Gamla Stans T-bana och på vägen dit hälsar jag på Stefano på jobbet. Stefano spelar säckpipa i det tyska pipe-metalbandet Cultus Ferox och jobbar som bartender på samma ställe som Johan kockar på.

I sommar ska vi jamma lite, Stefano och jag. Han på säckpipa, jag på dans. Det kommer att bli skitroligt!

När vi svänger ner på Tyska Brinken säger jag till Lova att hon får somna om hon vill. 2 sekunder tar det, sen sover hon med en smutsig hand på lillasysters mage. Kärlek.

Snus till Johan, idioter i tunnelbanan, både i spärren och på perrongen. Om spärrvakterna visste hur sjukt svårt det är att fly från väktare med en full, punkterad dubbelvagn kanske de skulle ge fan i att anklaga en för att försöka planka bara för att de pratat i telefon och därför missat att man visat sitt lilla accesskort för den lilla dosan och fått det glada pipet och den gröna pilen.

Johan kallar det för "de små uniformrenas makt". Om man upplever maktfullkomlighet i en fucking SL-spärr är man ju rubbad.

En gammal gubbe snodde hissen.

Sen kom tåget i alla fall. Lova sov, Tyra skrek, jag svettades. Jag stod kanske 20 cm från dörrarna och folk trängde sig ändå förbi. Hallå, barnvagnar och rullstolar har företräde i vagnsluten och jar är inte så dum att jag står längst fram eller längst bak i tåget.

Vi fick vackert ta nästa tåg.

Vi kom på efter lite kämpande och överkörda tår (flytta på er eller skyll er själva.

Jag fick fäkta bort en massa folk som trodde att min vagn var något slags handtag samtidigt som jag försökte ge Tyra nappen och sjöng folkvisor för glatta livet.

Vid Gullmarsplan kundejag äntligen sätta mig med Tyra i knät. Den ungen vill bara stå eller sitta när hon är vaken!

Resten av hemvägen gick bra. Jag fick sjunga hrla vägen mellan tunnelbanan och hemmet, huta åt ett gäng ungar som spred frigolit omkring sig medan föräldrarna bara tittade på och såg fåniga ut och hälsa på en massa folk innan jag äntligrn kunde gå in och klä av mig. Yes, jag bloggar i bara underkläderna.


Nu ska jag laga någon slags middag.

Jag har lämnat dieten bakom mig. Den ledde mest till depression och dessutom fick jag inte tag på akupunktören för en ny tid.

I morgon ska jag  till min vänn Janne som är ayur vedaläkare. Vi får se vad han har att säga.


Bilder från Skansen kommer så snart jag lyckats lista ut hur man laddar in biler från en iPhone.


Kram!

Av Agnes Lundgren - 16 maj 2010 08:13

Jag är ju förvirrad.

I förra inlägget skrev jag ju att jag skulle på 40-årskalas. Helt fel. 50 år var det, varken mer eller mindre.

Galet trevligt!


Jag hittade en bok om ayahuasca (en ört som används av schamaner hos amerikas urinvånare för att göra anderesor och vidga sinnet). I den fanns bilder på folks visioner från ayahuascasessioner och jag blev helt paff.

estetiken, bildelementen och budskapen stämde så väl överrens med en vision jag fick under en meditation för något år sen. Här behövs visst inget knark!


När Lova skulle åka hem med My så ringde min vän Mira. Vi har kännt varandrasen jag föddes och vuxit upp väldigt nära varandra så det är mer som ett systerskap. Hon har lånat ut sitt namn till Tyra som heter Miranda i andranamn.

Hennes pappa ligger på sjukhus och det är inte alls roligt så vi bestämde att hon skulle komma hem till mig en sväng.

Sagt och gjort, jag lämnade festen och gick och handlade, sköt fullastad vagn hem.

Tyra mös i sjalen.

Det var så varmt! Jag hade långkjol, ärmlös klänning och sandaler fast klockan var 20.30 och jag svettades! Hej sommar!

Mira stannade till midnatt och vi åt papaya och drack te och pratade om livet,  släkten, knäppa pappor, brasiliansk tullpolis och deras eventuella koppling till SJs fackligt aktiva medlemmar, förlossningar, fekalieproblem i samband med förlossningar, relationer och hur bra det är att vi är precis lika fina på att avbryta.

Fina, fina Mira. Hon kommer alltid som en liten solstråle.


Det var ett avbrott i vardagen och det var välbehövligt.


Nu har jag städat köket så nu kan födelsedagen börja!

Te och "so you think you can dance". Vad är grejen med dansarnas små bikinis/stora fotbollsshorts förresten? Finns det inga affärer i staterna som säljer danskläder, eller? De har ju inte ens vettiga teknikskor, stackarna!

Av Agnes Lundgren - 14 maj 2010 18:49

Idag var vi på dansen som vanligt.

Lova gjorde mig sådär stoltglad som vanligt och Tyra sov som en stock i sjalen som vanligt.

Lite mer än vanligt faktiskt, reseblöjan var inte ens blöt när vi kom hem. (Tack, tvättguden.)


Idag har jag gjort korndryck som vanligt (den blev rosa -inte som vanligt) och lag bönor i blöt, som vanligt.

Försökte göra egen havremjölk också men jag måste ha gjort något fel för det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig.


Papaya och päron som vanligt och vitt te och skrädmjölsgröt. Som vanligt.


Lova vägrade hålla handen på vägen hem som vanligt och jag fann mig själv släpande en skrikande unge i ena handen, en full väska i den andra och en till skrikande unge i sjalen, väckt av den första ungens olåt. Precis som vanligt.


I morgon ska vi på 40-årskalas.

På söndag fyller både jag och Johan år (han 34, jag 24) och på måndag har vi varit gifta i två år. Vi ska inte fira så värst i år. Barnvakt mellan lördag och söndag, jag bryter min diet med champagnefrukost på söndag och kanske en fika på måndag.

Inget kalas.

Tyra tar varken napp eller nappflaska och kan inte använda engångsblöjor utan att bli helt skinnflådd så det där med barnvakt får nog vänta.


Usch, jag vill ut ur vardagslunken.

Varje dag känns likadan.

Gå upp klockan 6, äta dricka te, laga frukost till Lova och mig.

Äta frukost 6.30 Jag kokar korndryck och lite olika gryn att äta under dagen.

Morgontoalett 7.30 om vi inte ska till dagis för då måste vi gå senast 7.20

Klä på Lova runt 8.30, hon leker själv på gården, jag försöker plocka undan.

Tyra somnar runt 9, helst i sjalen eller i min säng. Jag ammar henne till sömns och läser kanske en bok för Lova om hon inte leker själv i sitt rum eller badar.

Mellanmål vid 10. Tyra vaknar.

Lova ritar lite medan jag lagar lunch. Vi äter ca 11.30

Parken eller städning efter en kort läsvila.

Mellanmål igen vid två. Tyra sover en stund igen.

Lova leker på gården en stund om vi inte går och handlar något till middag eller går till beteshagarna en sväng.

16.00 börjar jag laga middag. Tyra sover i sjalen.

Vi äter ca 17.00

Lova badar, borstar tänderna och hjälper till att plocka undan i sitt rum.

19.30 ska sagan väljas och nättkläderna på.

Vi läser en lång bilderbok eller några kapitel ur "Lotta på bråkmakargatan", jag berättar en saga utantill, sjunger olika folkvisor som Lova gillar, tänder ett ljus och släcker lampan.

Vi läser aftonspråket* och blåser ut ljuset. Om vi ligger i min säng somnar vi alla tre till Sofia Karlsson, annars sätter jag på musiken och pussar godnatt innan jag går ut och fixar i köket eller sätter mig framför datorn en stund. Om Lova har svårt att somna brukar vi använda en metod från Reikihealing där man går in i sitt trygga guldägg där allt är fint och mysigt. Jag kliar Lova på ryggen och berättar om guldägget och det gör henne lugn.

Oftast somnar vi tillsammans.


Jag vill ha en överraskning.  

Lova i fin ullmössa från Estland, stickad i ett polskt koncentrationsläger av en kvinna min gammelmoster kände.


*Aftonvers: Enligt antroposofin är det en bra avslutning på dagen att tillsammans med sitt barn, framför ett tänt ljus samla ihop sina tankar  med en liten vers. Vi har valt den här:


"Låt ljuset strömma in och fylla dig

Jag följer ljusets strålar med kärlekens värme

Jag tänker på ditt hjärtas skiftande liv med glädjens varmaste tankar

De ska stärka dig

De ska värma dig

De ska lysa dig

Med din levnads steg vill jag ena mina tankars glädje

Som ska förbinda sig med din livsvilja

Så att den finner sig och består i världen

Mer och mer av egen kraft"


-Rudolf Steiner

Av Agnes Lundgren - 13 maj 2010 20:47

Jag lovade ju att skriva om mat också.

Just nu gör ämnet mig ganska ledsen men jag gör ett försök i alla fall.

Jag får äta enligt följande modell:

Allt måste provas tre dagar i rad i små portioner. Har jag testat päron från Änglamark så betyder det inte att jag kan äta alla sorters päron sen utan bara just den sorten, det märket, från det landet osv.


Jag får inte äta sötsaker.

Jag ska undvika alla färger utom vitt. Måste jag absolut äta glass i alla fall så får jag göra vit glass.


Jag får äta fullkornsprodukter och ska dricka ca tre liter vätska om dagen. Helst kokat, ljummet vatten.

Hemlagad buljong eller havremjölk går också bra.

Kallt vatten går bort, även vattnet vi renar själva med kristaller eftersom kristallvattnet kan bli för surt för min kropp.

De enda frukterna jag får äta är päron utan skal och papaya.

Inga starka kryddor och ingen mjölk. Helst inga mjölkprodukter alls.


En dagsmeny kan se ut såhär:


Frukost

Vitt te

Havremjölk/korndryck (utan citron och socker)

Pyramidknäcke (spelt)/Friggs ekologiska riskakor

Ekologisk Bregott

Tartex (vitlök och örter)

1/2 papaya


Mellanmål

Havremjölk

Pyramidknäcke(spelt)

Ekologisk Bregott


Lunch

Korngryn/quinoa/hel dinkel/Saltå fullkornspasta

Halloumi, champinjoner, vitlök, basilika och örtsalt som steks i solrosolja

Vitt te/havremjölk/korndryck

1 päron utan skal.

Mellanmål

Havremjölk

Pyramidknäcke(spelt)

Ekologisk Bregott


Mellanmål

Korndryck

1/2 Papaya


Middag

Vitt te

Saltå skrädmjöl som kokas till gröt, serveras med rivet päron och en (alldeles för liten) smörklick


Så kul har jag det.

Presentation

"/.../ Att skrämma skrutt är inte svårt, de faller lätt i gråt,
men de är ännu lättare att trösta efteråt."
ur "Vem ska trösta knyttet?" av Tove Jansson

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4 5 6 7
8
9
10
11
12
13 14
15
16
17
18
19
20 21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<<
Maj 2010
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards